K A T T I E S

Jag har några gånger känt smärtan av att få hjärtat krossat av någon kille. Jag minns de som igår när min morfar lämnade oss alla. Men jag har aldrig någonsin känt denna smärta, Jag vet inte hur jag ska hantera det. Jag menar att få sitt hjärta krossat av någon kille så är de bara tänka "äh, han var inte värd mig", "de finns någon bättre där ute för mig". Det här är just nu den värsta kvällen, när allt börjar kännas verkligt! Mina ögon är rödsprängda, tårarna totalt sprutar ner för mina kinder, de gör ont, jag känner mig liten, bortkommen. Jag vet att de bara är början, allt kommer bli värre, jag kommer hamna i kläm, jag kommer vara arg, ledsen, uppriven.. Vem kunde tro att min söndag skulle se ut såhär? Men de är inget jag kan göra något åt, de är inget jag kan lösa. De är så mycket som snurrar i huvudet. Min hund tittar upp på mig lite då och då, hon ser ut som hon inte vet hur hon ska bete sig. Jag vill inte vara ledsen, för jag är ju egentligen väldigt glad, mitt liv är jätte bra. Men detta är ju inget jag kan göra något åt!