K A T T I E S

Snart bara 5.. Ja imorgon är de bara 5 dagar kvar, haha. Känns så sjukt, helt fullkomligt obegripligt. Jag tror jag kommer ha så roligt och njuta massor.;) Förstår ni, att jag ska vara borta 5 hela månader med två underbara vänner. Shit pommes va crazy! Idag har jag jobbat iaf, blir jobb imorgon också, plus att jag ska på hammerbeach å knäppa kort! På Fredag ska jag flytta ur lägenheten, hälsa på bror, mormor mfl. massor massor att göra med andra ord! Sen så är min farmor också väldigt dålig, precis som min mormor. Dom verkar vilja lämna detta liv båda två, Men de sista jag vill är att dom ska lida den sista tiden, hua nej! Alla säger vi någon gång farväl till livet, och om dom är redo så är de så! Aja nog skrivet om de.. GLAD är jag, jag är fullkomligt överlycklig å bara njuter, jag vill stå högst upp på ett berg och skrika av lycka! ;) Nu ska jag fortsätta med deeeeeeeeeeeeeeeeeeet! ;)

Hedström: KOM NER Å NJUT AV VÄRMEN NÅTT VETTJA! ;)

Puss på er!

Hur mås de här då?! Jo, de mås helt underbart. Ler & är allmänt lycklig. Om en vecka bär de av till Thailand för att sedan resa runt i 5 månader, de ska självklart bli riktigt roligt men kommer sakna mina nära & kära, speciellt Felix.:-) Känns så fruktansvärt overkligt att jag ska bort.

De två senaste veckorna har varit riktigt fartfyllda och jag har inte haft en lugn stund. Träffat vänner, gått ut, jobbat i sundsvall, varit på världens finaste begravning.. Mayas begravning, grät floder, de känns så fruktansvärt overkligt, de gör de fortfarande.. Jag önskar bara hon fick en chans till att leva! :( Men vi kommer alla minnas Mayvon med stor glädje & lycka! Lyssnar på "min man" med Kikki Danielsson varje dag och tänker på dig.:)

Nu dom sista dagarna är det de sista sakerna som ska ordnas innan resan, träffa så många nära & kära som hinns, flytta ur lägenheten helt och sen jobb om de dyker upp något!:) Träffa Maggie & Mia i helgen iaf.:) yeye!

Pöss!

Love will keep us together... En sjukt härlig låt ifrån en gammal tjejfilm som jag inte minns vilken de är ens.:p haha! Hörde den på radion när jag jobbade på Rönnen i Sundsvall igår. Jag jobbar hit å dit just nu:p Både här i Bispgården & Sundsvall, svin roligt. Har verkligen saknat Lindgården. Blir Rönnen mån & tis till veckan också. De är något helt annat än Nipängen, vilket är roligt med lite omväxling + att jag får träffa vänner i Sundsvall. De händer rätt mycket nu för tiden, full rulle kan man säga, och nu är de bara 2 veckor & tre dagar kvar. Shit, kan ni förstå.. Snart åker jag iväg för att vara borta i 5 hela månader, ska bli sjukt häftigt! Kommer finnas en del å sakna, men dom finns ju kvar när jag kommer hem... hoppas ja;) Speciellt nr.1 ;) Är nog bara den personen som förstår de där och de räcker mer än väl för mig..:) Ja iaf så ska jag snart iväg å jobba, jobbar delad tur idag. Kväll imorgon å sen i sundsvall mån-tis. Fre nästa vecka ska jag säga farväl åt en person som är otroligt speciell som lämnade oss i sorg. Kommer bli väldigt jobbigt men också behövligt! Fina & Underbara Mayvon!

Nu måste jag springa.. Men hoppas ni får en bra helg, mina dagar bara rullar på!

NEJ! de ringer, vem kan de vara? är de dom ifrån mormors hem? eller någon av mina morbröder? Hjärtat dunkar i  180 och rädslan träder sig på.. Precis så känns de nu varje gång telefonen ringer, jag hatar att den ringer, jag vill att den ska vara tyst.. Mormor mår lika idag som igår, sover sover sover, vill inte vara vaken. tiden är kommen för att snart somna in, och de skulle inte förvåna mig om hon tar sina sista andetag på Fredag när Moster ifrån USA kommer hem, Maggan. älskade Maggan, de var bara i slutet av sommaren/hösten hon var här, då jag, mormor & hon åkte till Norra berget å gick runt å kollade samt fikade Våfflor med sylt å grädde, de blåste men var väldigt varmt å skönt, vi gick runt å tittade på gamla saker & mormor köpte sig bla en fin kudde.. Eller alla gånger vi varit på birsta, mormor har alltid haft en förmåga på senaste dar att säga vad som än ploppar upp i huvudet, och jag har alltid fått mig ett gott skratt, hon har ett sånt mysigt leende & skratt, som jag förmodligen aldrig kommer få se igen tyvärr.:( Imorgon hoppas jag att jag mår lite bättre, så kan jag åka å hälsa på, att få krama om henne å viska att jag tycker om henne. Jag är bara så rädd att hon ska ha gått bort, går min mormor bort kommer jag gråta floder, jag kommer vara totalt förstörd, tanken på att aldrig kunna hitta på saker med henne igen, krossar mitt hjärta. Just ja, skrev nyss lite med Petra, denna fina tjej, önskar henne all styrka i världen för att ta sig igenom detta, tänker på dig, din familj & Mayan varje dag, flera gånger dagligen! Det är så overkligt, så himla overkligt. Tillbaka till mormor, saker som jag alltid uppskattade när jag träffade henne.. Hon sa alltid att jag hade så fina ögonbryn & ögon, men sen att hela jag var så fin, å så kramade hon hårt mina händer med tungan utanför munnen, Mormor var dement och de var hon mycket medveten om, eller iaf att hon inte kom ihåg saker så hon sa alltid "du vet ju att jag glömmer, så kan du påminna mig om de här sen, LOVA det". Jag kan helt ärligt säga de att under de senaste åren så stod vi närmast, jag, mamma & mormor. Och jag är så glad & så stolt över mig själv, att jag har träffat henne så pass som jag gjort, jag behöver inte känna ångest att jag träffat henne för lite, okej jag hade kunna träffat henne mer men jag är så glad över så mycket som vi träffats å umgåts.:) JAG ÄLSKAR DIG MORMOR, Asta.;) *skrattar* Barbro Andersson, finaste mormor!

Älskade mormor.. jag hoppas du får lämna detta liv smärtfritt & fort, jag hoppas du slipper lida & ha ont. Jag tar lidandet & de onda av att känna saknaden till dig. Jag hoppas du får träffa morfar igen, underbara fina morfar. Jag önskar jag kunde hålla din hand och bara sitta å titta på dig, fina mormor, de var bara i Söndags du tittade mig i ögonen, klappade mig på kinden å sa att jag var så fin. Jag skriver detta med tårar rinnandes ner för kinderna, för jag vill aldrig förlora dig, jag vill inte att du ska lämna detta liv, men jag vill ännu mindre att du ska lida, eller ha ont. Jag jobbar med äldre människor, jag har sett detta hända många andra, och de är alltid tråkigt & jobbigt, men de är långt ifrån denna känsla, denna smärta & denna sorg, de är min egen, alldeles egen mormor. Jag vill bara vara hos henne, och bara hålla hennes hand, älskade mormor... Jag sitter här själv och önskar inte att ha de på något annat sätt om jag inte kan vara där, De finns ingen kille som kan ta bort den smärtan jag känner nu, en dag kanske han dyker upp eller iaf visar mig att han kommer alltid finnas där, han kommer alltid få mig att känna mig trygg, att vad som än händer så kommer han å finnas där. Istället så finns de killar som tänker alldeles för mycket, som är för självupptagna för att de något utanför deras eget ego, eller dom som inte kan släppa lite på linan å faktist chansa för att känna något fantastiskt, eller att bara vara en gentleman för att göra något fint för den man tycker om. Jag vet att en dag kommer de ske, men så länge killar är mot mig just nu, så kommer de inte hända. Jag ska inte behöva be om att få träffa någon, eller be om att få höra något fint, de är INTE okej!!! Jag vill bli possitivt överasskad, jag vill skratta & le hela tiden, jag vill att de ska pirra i magen, jag vill bli pussad i pannan & över hela ansiktet, jag vill ha snöbollskrig, jag vill mysa i soffan å se nå skit program på tv, jag vill äta en god mat bit & kunna betala för oss båda utan att ha en kille som kör över mig bara för att de ska vara killen som betalar, men jag vill inte ha en snål kille som tänker bara på sig själv, jag vill ha en kille som har en insida som utstrålar utsidan ännu mer, jag vill ha en kille som kan bli skitig om händerna utan å bry sig, eller som klarar av att få smutts på kläderna utan att skrika som en tjej, jag vill ha en kille som vågar säga nej utan att tigga som en hundvalp, men en som fortfarande kan skämma bort mig med massa kärlek. Jag vill ha en kille som säger att jag är snygg å inte söt!


MORMOR jag älskar dig! ♥♥♥♥

Tårar och åter tårar.. Började med att mamma berättade imorse att hon pratat med sköterskan som mormor ha, om att sätta in sondmat på henne eller låta mormor bestämma själv att hon inte vill äta något, min älskade mormor har den senaste tiden blivit en annorlunda människa, och de gör mig så otroligt ledsen. Jag älskar min mormor över allt annat på denna jord, Idag när vi var där så behövde jag inte mer än bara se henne så sprutade tårarna, de gick inte att hålla dom inne, när jag tittade på henne å tårarna bara föll medans hon klappade mig på kinden och sa att jag var fin, och att jag var hennes lilla favorittjej. Hennes ork är liten, hon satt uppe kanske 10-15 min, Jag önskar att hon fick lämna detta liv snabbt och smärtfritt, de var som att hon förstod vad som hänt, att hon inte kommer orka mycket längre, att hon har gett upp, och de är klart de gör, de skriker inom mig, men hon har levt sitt liv, hon vill komma hem till Morfar, och de är de jag önskar henne, att få komma hem till han.. När jag såg Mormor idag så såg jag att hon försvunnit en bit, de är ju så med Dementa människor, de är så de blir. Oh shit, tårarna sprutar gärnet när jag skriver, men de behövs... Älskade mormor, världens bästa mormor!

Sen kommer vi till något fruktansvärt som också hänt, Mayvon, älskade fina mayvon har lämnat oss. En underbar arbetskamrat som ställt upp mycket för mig, en mamma till en av mina vänner, en syster till en av mina arbetskamrater, och en vän till många av mina arbetskamrater. Kan inte förstå att de hänt! Erika ringde å berättade de när jag och två tjejer till yrade runt i Bydalen försökandes med att hitta till stugan vi hyrt, Hon säger i telefon "Mayvon gick bort i morse" ren reflex så sa jag "va? vad säger du? jag hör inte?" men jag hörde. Jag berättade att jag var tvungen att lägga på för att jag körde bil. När vi hittade fram till stugan å jag stannat bilen så sprutade tårarna, Jag lider med P & familjen till max, jag kan aldrig förstå vilken otrolig sorg de ska vara, de måste vara förjävligt, men dom ska veta att dom finns i mina tankar jämt, och att gå på jobbet imorgon kommer vara fruktansvärt jobbigt.. Saknar dig Mayvon, fina människa! Tack för alla råd & stöttande, alla skratt tillsammans!

Om 1 månad åker jag utomlands.. Men de känns svin jobbigt just nu, tänk om Mormor går bort när jag är utomlands? Hur ska jag någonsin kunna leva med att jag lämnade henne, att jag aldrig fick säga hej då och att jag älskar henne. Jag önskar jag bodde i Sundsvall och kunde hålla hennes hand varje dag, säga att jag älskar henne, pyssla om henne & se till att hon har de bra. Älskade mormor!